Hands off Venezuela Sverige

Stöd kravet på nationalisering av Sanitarios Maracay

Posted on: mars 27, 2007

Avgörande fråga för revolutionen i Venezuela 

Sanitarios Maracay är en keramisk fabrik (som främst gör toalettstolar) med ca 800 anställda i Aragua, Venezuela. Den 15 november 2006 lämnade ägaren företaget åt sitt öde. Detta är inte första gången utan ägaren har tidigare gjort på det viset för slippa undan arbetarnas krav att betala ut löner och utlovade extra ersättningar.   

Ägaren Alvaro Poccaterra meddela att någon gång i framtiden skulle fabriken öppnas igen men då med lägre löner inga extra ersättningar och försämrade fackliga rättigheter. I brevet anklagade ägaren fackföreningen för att bidragit till att företaget fick stänga. Ägaren är en kontrarevolutionär med kopplingar till den förre presidenten Peretz (f.d. ledare för Accion Democratica). I varje avgörande situation har Poccaterra stött kontrarevolution mot revolution och sagt att om Chavez förlorade valet skulle han slänga ut fackföreningen från sin fabrik. 

Svaret blev att arbetarna på fabriken samlades till ett massmöte för att diskutera vad som skulle göras. Det fanns en stark känsla av man blev utsatt för utpressning av ägaren. En klar majoritet stödde förslaget att ockupera fabriken och att kämpa för nationalisering under arbetarkontroll som en del av en socialistisk ekonomi. Ett stöduttalande gjordes som riktade sig till arbetare, fackföreningen UNT, till samhället och regeringen.  

Kampen på Sanitarios Maracay är en mycket större fråga än bara ödet för en fabrik. Kapitalisterna i Venezuela vill sabotera ekonomin och göra det så svårt som möjligt för regeringen. Därför avstår de från att investera och överger hellre företag än att gå med på arbetarnas krav. Lösningen är att revolutionen avancerar och tar över företagen och verkligen bygger 2000-talets socialism. Därför är det så viktigt hur det går för kampen på Sanitarios Maracay.  

Efter ockupationen utsåg man ett fabriksråd av arbetare som skall leda fabriken och kampen för nationalisering. Man började sälja produkter i samhället för att få in pengar och för att hålla fabriken igång. Kommitéer valdes för administration, ekonomi och mobilisering. 

En viktig roll i utvecklingen har varit FRETECO (fronten för ockuperade fabriker och arbetarkontroll) och CMR (marxistisk grupp). Medlemmar av CMR och Freteco bjöds in för att prata om ockupationer, arbetarkontroll och en socialistisk ekonomi.  

En fråga som kom upp var erfarenheterna av arbetarkontroll på andra ställen i Venezuela bla har man på Invepal upplöst fackföreningen på andra ställen drivs ockuperade företag som ett kooperativ. Kravet är nationalisering och att arbetarna behåller sina fackföreningar. Betydelsen av arbetarkontroll är att det visar att arbetarna inte behöver chefer att de kan själva styra i samhället. Kampen vid Sanitarios Maracay borde bli en huvudfråga för CNT eftersom den lyfter upp flera centrala frågor för revolutionen och arbetarnas situation i landet. En seger för dessa arbetare skulle betyda ett stort steg för revolutionen. 

Ett avgörande problem i Venezuela är fantastiska möjligheter för revolution men brist på initiativ från ledning från partier eller fackföreningar. Detta gäller i fallet med CNT. Istället för att stödja kampen så valde delar av ledningen (”högern”) att stödja bildandet av en ny företagarvänlig fackförening bestående av tjänstemän och några arbetare. Detta verkar vara en del av strid om makt i ledningen där en sida står något mer till höger och en mer till vänster. I Aragua har ”vänstern” CCURA majoritet men de ledde till en början inte till något stöd för kampen vid fabriken. En anledning är synen att arbetarkontrollen vid andra företag varit ett fiasko. Problemet är att man inte ser potentialen i kampen och är bättre på kritik än konkreta alternativ. Till en början argumentera ”vänstern” i CNT för att privata investerare skulle ta över ägandet av fabriken.  

Genom kritik och propaganda för kampen har dock arbetarna fått ledarna för CCURA att ändra sig. När arbetarna vid Sanitarios Maracay organiserade demonstration i Caracas fick de stöd av ledarna för CCURA som talade vid demonstrationen. Demonstrationen betydelse var inte dess storlek utan att den ställde politiskt avancerade krav om arbetarkontroll. Kampen för nu vidare för att sprida stöd inom CNT och att få stöd från andra ockuperade fabriker. Det finns planer på att kalla till en ny nationell demonstration i huvudstaden för att kräva nationalisering på Sanitarios Maracay och andra fabriker för att samla ihop kampen. 

Just nu driver Hands off Venezuela internationellt ett upprop riktat till president Chavez som kräver nationalisering av Sanitarios Maracay. Skicka in din underskrift och organisationstillhörighet till sanitariosmaracay@handsoffvenezuela.org. Stöd den här viktiga kampen i Venezuela.

Martin Lööf

Läs mer på engelska http://www.handsoffvenezuela.org/workers_control.htm

Ursprungligen skriven femte februari 2007 redigerad 27 mars 2007

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: