Hands off Venezuela Sverige

Svar till Magnus Linton om Hands off Venezuela-kampanjen

Posted on: december 7, 2007

I DN den 6:e december kritiserar Magnus Linton Hands off Venezuela-kampanjen på ett mycket oseriöst sätt. För det första vill vi påpeka att Hands off Venezuela inte är en blog, utan en internationell solidaritetskampanj som är aktiv inom arbetarrörelsen i 40 länder, från Sverige till Malaysia, Mexiko och Storbritannien.

Kampanjen har bl.a. stöd av brittiska kommunalarbetarfacket och italienska metallarbetarfacket, och verkar i en arbetarrörelsetradition av internationell solidaritet. Det solidaritetsarbete vi driver idag är inget annat än en fortsättning på den solidaritet som arbetarrörelsen tidigare organiserat till stöd för folken i t.ex. Vietnam, Chile och Nicaragua.

Liksom då möter vi ett starkt motstånd från USA:s regering och den samlade borgerligheten, samtidigt som revolutionen väcker en stark entusiasm hos de vi lyckas nå fram till, genom medieblockaden.

Vi kämpar tillsammans med det venezolanska folket för socialism

När det gäller talet om “radikala medelklasspojkar” gör nog Magnus Linton klokt i att se sig själv i spegeln. I Lintons värld verkar medelklassen stå i ständigt centrum, medan vi som jobbar på lager, callcenters, kör buss eller för den delen säljer cd-skivor på gatan i Caracas vara ointressanta.

Linton avslutar sin krönika med en utläggning som är full av missförstånd och felaktigheter. Han påstår att vi innan folkomröstningen i Venezuela beskrivit socialdemokrati som förräderi, vilket är ett rätt underligt påstående då många av oss är medlemmar i SSU och Socialdemokraterna.

Linton försöker i sin artikel framställa det som att venezolanerna är emot socialismen. Hugo Chavez har sedan World Social Forum år 2005 talat om att socialismen är målet, och för varje steg han tagit åt vänster har stödet ökat. Hugo Chavez lovade i valkampanjen 2006 att förvandla Venezuela till ett socialistiskt samhälle, och för det fick han 63% av väljarnas stöd. I år har 5,7 miljoner eller 35% av den venezolanska väljarkåren anslutit sig som medlemmar i Venezuelas förenade socialistiska parti, landets första gräsrotsparti. I tusentals partiföreningar diskuteras hur ett nytt samhällssystem ska byggas.

Folket i Venezuela har – med mycket liten marginal – sagt nej till konstitutionsrefomerna. EN intressant detalj är att oppositionen knappt ökat sitt stöd bland väljarna från presidentvalet till denna folkomröstning. Vad som är tydligt är dock att många av de som stödde Chavez i presidentvalet struntade i att rösta nu. Vissa har känt att omröstningen inte var tillräckligt viktig, andra har haft starka invändningar mot några av reformerna, och vissa har känt att de inte vet tillräckligt mycket för att rösta för förslaget.

Att tolka detta som att Venezolanerna efter åtta år av kamp, störtandet av den kortlivade diktaturen i april 2002, byggandet av sociala projekt, övertagande av företag från arbetarnas sida och uppbyggande av lokalsamhällesråd för att överta makten, nu har ångrat sig till förmån för kapitalismen är att dra det hela för långt. En bättre tolkning är att diskussionen kring konstitutionen blev för abstrakt och separerad från den kamp som människor är indragna runt om i hela samhället.

Realism vs utopism – Lintons politiska fantasier

Till skillnad från Linton så väljer vi sida, vi tar ställning för de förtryckta mot de rika och mäktiga. Magnus Linton däremot försöker framställa något slags mellanväg som ”realism” Verkligheten i såväl Venezuela som Bolivia visar på vilket utopiskt dravel det innebär att tro att det går att uppnå en kompromiss mellan de förtryckta och förtryckarna.

Vilken kompromiss kan uppnås mellan den fattiga bonde i Bolivia som kräver jord och bröd, och de jordägare som skriker ut sitt hat mot de ”smutsiga indianerna”? Vilken kompromissvilja har oppositionen i Venezuela visat när de flera gånger om försökt störta den demokratiskt valda regeringen, och vägrat erkänna val efter val? Linton verkar vilja att de fattiga ska skaka hand och sjunga ”We shall overcome” med de anti-demokrater som med våldsmedel försvarar sina ekonomiska intressen. Att kalla detta realism är inget annat än ett dåligt skämt. Vi menar att den enda vägen ut ur konflikterna i Venezuela och Bolivia är att folket erövrar den direkta samhällsmakten underifrån.

Bör socialismen ”skrivas in i grundlagen”?

En sak som uppmärksammats av många olika medier och debattörer, är att Chávez föreslagit att socialismen ska skrivas in i grundlagen. En ständigt återkommande formulering är att detta skulle innebära att ”skriva in en ideologi i grundlagen”. Vi vill påpeka att socialismen inte är en ideologi utan ett samhällssystem, och att grundlagar respektive lagar är till för att sätta upp ett ramverk för hur samhället ska vara organiserat.

I kapitalistiska länder försvaras det privata ägandet av produktionsmedlen (d.v.s. kapitalisternas makt över oss arbetare) av konstitutioner, lagar, myndigheter och rättssystemet – och på samma sätt föreslogs ett socialistiskt styressätt vara normen i Venezuela. Samtidigt finns det inte ett komma i konstitutionsreformerna som på minsta sätt inskränkte på möjligheten att propagera för en annan samhällsordning, tvärtom skulle stöd till politiska partier, yttrandefrihet och organisationsfrihet garanteras i konstitutionen.

Och när man talade om socialism i konstitutionsreformerna, vad syftade man på? Vi ska citera direkt ifrån förslagen. Den folkmakt som man menar skulle vara grunden för det socialistiska samhällssystemet skulle basera sig på följande:

”Öppna stormöten vars beslut skulle vara bindande i deras respektive geografiska områden, så länge som deras beslut inte står i strid med vad som stadgas i denna konstitution och lagen.”

Dessa stormöten kulle organiseras genom:

”Folkmaktsråden i form av lokalsamhällesråd, arbetarråd, studentråd, jordbrukarråd, hantverkarråd, fiskarråd, ungdomsråd, pensionärsråd, kvinnoråd, handikappråd, m.fl.”

I förslaget står vidare:

”Som nationell policy ska staten understödja folkets aktiva deltagande, och till de överföra makten för att skapa de bästa förutsättningarna för skapandet av en socialistisk demokrati.

En nationell lag kommer att skapa mekanismer för att staten, delstaterna och de kommunala institutionerna ska decentralisera makten till de organiserade lokalsamhällena, lokalsamhällesråden, de självförvaltande kommunerna och de andra folkmaktsenheterna.”

Utöver detta garanteras i konstitutionsreformerna folkets rätt att återkalla lagar och konstitutionsreformer (samt själva föreslå lagar och konstitutionsreformer), och man har rätt att återkalla alla förtroendevaldas mandat efter halva mandatperioden, inklusive presidenten. Reformerna föreslog även att medborgarna skulle ha rätt till inflytande över alla statliga och kommunala företag.

Vi har svårt att se det diktatoriska i dessa förslag. Tvärtom är detta konkreta exempel på genuin socialism: inte den unkna diktatur som vi såg i Sovjetunionen, utan en sant demokratisk socialism, baserad på folkets egen makt. Om vi skulle ha en sådan makt över våra förtroendevalda och den offentliga sektorn i Sverige skulle vi kunna ta många steg framåt för att förbättra välfärden, men för att det ska bli verklighet krävs liksom i Latinamerika att vi samlar oss till kamp.

Vi vet vad vi står för – socialism. Inte bara på pappret, i teorin eller i en avlägsen framtid, utan som något att kämpa för även här i Sverige. Och i konfrontationen mellan folken i Latinamerika och deras förtryckare tar vi ställning – för socialism och folkmakt, mot kapitalism, kuppmakeri, nedskärningar och privatiseringar.

Hands off Venezuela Sverige

Annonser

1 Response to "Svar till Magnus Linton om Hands off Venezuela-kampanjen"

[…] ett även för honom särdeles okunnigt angrepp på svenska delen av Hands off Venezuela (här och svar). Nu har Devrim Mavi, som sitter i redaktionen, skrivit en artikel till försvar för myndigheten […]

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: