Hands off Venezuela Sverige

Bolivia: Morales måste bryta med kapitalismen

Posted on: november 12, 2008

Den tillspetsade situationen i Boliva, kampen mellan den folkvalda socialistiska regeringen med Evo Morales i spetsen och den politiska högern har pågått under hela presidentperioden. Gång på gång har folket i Bolivia, arbetare och småbönder, tvingats ut i protester för att försvara sin regering.

Denna politiska situation kommer inte att lösas förrän den socialistiska regeringen går vidare och fullföljer sina uppgifter. Det är tre brinnande frågor: fattigdomen, vem som ska äga jorden och kontrollen över kol- och oljeindustrin.

Fattigdomen

Den förväntade medellivslängden bland Bolivias knappt tio miljoner invånare är 47 år. 60 procent av befolkningen lever i fattigdom och av dessa lever 38 procentenheter i extrem fattigdom. Ungefär 28 procent av befolkningen har inte tillgång till rent och säkert dricksvatten. Och vart fjärde barn under tre år lider av undernäring.

Evo Morales regering har genom pensionsreformer förbättrat situationen för landets åldringar. Men utan kontroll över kol- och oljeindustrin kommer regeringen inte att få ekonomiska förutsättningar för att genomföra omfattande sociala reformer.

Industrin

Genom ökad beskattning och delvis förstatligande av gas- och oljeresurserna har regeringen fått ökade inkomster från industrin. Detta speciellt den senaste perioden då energipriserna ökat.Samtidigt är resurserna väldigt ojämnt fördelade mellan olika provinser. Bakom den härskande elitens krav på ökad självständighet för provinserna ligger deras ambitioner att få kontroll över naturtillgångarna för sin egen vinning. I en del provinser har de till och med lyckats övertyga den fattiga befolkningen att de skulle gynnas av självständighet och ökad lokal kontroll över resurserna. I själva verket handlar det naturligtvis om att de rika vill bli rikare.

Jorden

Före 1952 var jordägandet i Bolivia det minst jämlika i hela Latinamerika och jordbruket det minst effektiva. Revolutionen 1952 hade som mål att lösa jordfrågan men jordreformen som genomfördes 1953 blev i stora stycken ett misslyckande. Under de tolv åren från 1955 till 1967 var det endast 200 000 lantarbetarfamiljer som fick överta jord. Den legala processen för att omfördela jorden tog i de enskilda fallen mellan två och över tio år. Till detta ska läggas att de nya småbönderna inte fick något ekonomiskt stöd för investeringar och teknisk utveckling. Under diktaturerna de följande årtiondena skedde åter en koncentration av jordägandet i allt färre händer.

Socialism krävs

Statlig kontroll över energiindustrin, en jordreform och att avskaffa fattigdomen är saker som inte kan genomföras inom ramen för kapitalism och godsägarvälde. Morales står i spetsen för den rörelse som kallas MAS, the movement  towards Socialism. När han den 16 december förra året stod på Plaza Murillo i La Paz och tog i mot utkastet till ny konstitution var det tiotusentals som bevittnade det. Då sa han att kapitalismen är mänsklighetens största fiende och att han manade till en demokratisk kulturell revolution. Den härskande elitens makt kan inte brytas genom förhandlingar i olika kommittéer, som nu om konstitutionen. Den kan bara tas ifrån dem genom en socialistisk revolution, att man skapar en demokratisk arbetar- och bondestat som ett första steg i en revolution i hela Latinamerika.

Lena Ericson Höijer

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: